EU -medel för icke -statliga organisationer: Skandal för brist på öppenhet och kontroll!

EU -medel för icke -statliga organisationer: Skandal för brist på öppenhet och kontroll!

Europeiska domstolen för revisorer kritiserade kraftigt fördelningen av EU-medel till icke-statliga organisationer (icke-statliga organisationer) i en ny specialrapport. Mellan 2021 och 2023 fick över 12 000 icke -statliga organisationer mer än 7 miljarder euro från EU -fonder, men Informationen om dessa finansiering klassificeras som ofullständig och opålitlig. Dessa defekter i öppenhet gör det inte bara svårt att analysera användningen av medel utan också väcka grundläggande frågor för att följa EU -värden.

Kritiken genomförs mot bakgrunden av det ökade allmänna intresset i mer transparenskrav för icke-statliga organisationer, särskilt sedan de så kallade "Katargate" -skandalen 2022. I detta sammanhang ser många aktörer behovet av att undersöka de ekonomiska förhållandena mellan EU och icke-statliga organisationer mer exakt. Rapporten från Auditors Court, framför allt, behandlar bristen på kontroller beträffande efterlevnad av dessa värden av de finansierade organisationerna och den defekta avslöjandet av lobbyverksamhet som drivs av de finansierade icke -statliga organisationerna.

brist på transparens och kontroll

Kritikerna, inklusive Laima Andrikienė, en medlem av Europeiska domstolen för revisorer, betonar att EU: s nuvarande informationspolicy inte är tillräcklig. Trots vissa framsteg i informationssamlingen saknas tydliga riktlinjer och kontroller. En instruktion från kommissionen kom först fram under tentamen, som säger att mottagare av EU -medel inte är skyldiga att driva lobbyverksamhet. Denna tvetydighet kan få allvarliga konsekvenser för trovärdigheten för de drabbade icke -statliga organisationerna och hela EU.

Rapporten konstaterar att det inte finns någon enhetlig definition för icke -statliga organisationer i de enskilda EU -länderna. År 2024 bestämdes en definition som en oberoende icke -vinstdrivande organisationer, men detta täcker inte några omfattande kriterier för att kontrollera organisationens status. Som ett resultat kan vissa icke -statliga organisationer falla i den kategori som inte motsvarar andan i EU -värdena.

Politiska argument i Europaparlamentet

I Europaparlamentet har en tvist om rättvisa och öppenhet i tilldelningen av medel på icke -statliga organisationer delat upp i Europaparlamentet under en tid. EPP: s parlamentariska grupp, inklusive medlemmar i CDU och CSU, kritiserar praxis och uttrycker oro för att EU -medel används för att undergräva rättsstaten. Monika Hohlmeier från CSU krävde strängare kontroll. Enligt det orsakar vissa icke -statliga organisationer oroande utveckling och kan bryta mot de grundläggande värden som EU representerar.

Däremot visar de drabbade icke -statliga organisationerna alla anklagelser och betonar att det inte finns några bevis på missbruk eller kränkningar av regeln. Daniel Freis från de gröna uttryckte att den konservativa majoriteten i parlamentet genomför en riktad kampanj mot det civila samhället, som särskilt kunde undertrycka organisationerna inom området klimatskydd och socialt deltagande.