WWF-larm: Art Död utvecklas snabbt-är vår natur i fara?

WWF drar en blandad balans i artsskyddet för 2024. Kathrin Samson, Nature Conservation Office vid WWF Tyskland, uttrycker att djur- och växtarter försvinner i en tidsfrist. Det finns en speciell oro för starkt hotade arter som koraller, Borneo -elefanter, banteng och glaspingviner. I Västeuropa klassificeras igelkotten som "potentiellt hotad".

En oroande aspekt är vargen, vars skyddsstatus nedgraderades av Europarådet. Det finns för närvarande cirka 200 förpackningar i Tyskland, men arten är inte i ett "gynnsamt underhållstillstånd". Korallrev led av rekordtemperaturer till följd av klimatkrisen, vilket leder till massiva blekningseffekter. Förekomsten av bärna elefanter har krympt till cirka 1 000 djur i naturen, och Banteng -befolkningen uppskattas till cirka 3 300 djur, vilket klassificerar dem som hotade med utrotning. På samma sätt har befolkningen i glasögonen Penguin sjunkit från 141 000 avelspar till cirka 9 900 avelspar sedan 1956/57.

Hot och framsteg i artsskyddet

Mänskliga aktiviteter leder till hoten mot biologisk mångfald, särskilt förstörelse av livsmiljöer, överanvändning, krypskydd, invasiva typer, föroreningar och klimatkrisen. Enligt IUCN anses cirka 46 300 typer av djur, växt och svamp vara hotade. Trots denna negativa utveckling finns det också ljusa fläckar: lynxer, tigrar, siam krokodiler, havssköldpaddor och tonfiskåterhämtningstendenser visar. I synnerhet återvänder den blåstyrda tonfisken till Nordsjön, en framgång som främjas genom fiskförbud och bekämpa olagligt fiske.

Ett positivt exempel är Sea Eagle -befolkningen i Tyskland, som har vuxit till över 1 000 avelspar efter nedgången omkring 1900 kan vändas genom riktade skyddsåtgärder. I Medelhavet visar den falska karettiska sköldpaddan också framsteg, som stöds av att minska genom att ta bort och underhålla bostränder. WWF betonar att trots bakslag finns det säkert möjligheter för natur och människor. För att bättre förstå hoten av arter har forskare delat upp hoten i olika stadier, baserat på kriterier som inventering, reproduktionsförmåga och hastighet såväl som distributionsområdet, som