Klöckner Krav: Kyrkan bör sätta pastoral omsorg om politik!

Klöckner Krav: Kyrkan bör sätta pastoral omsorg om politik!

Jutta Klöcker, den nya Bundestag -presidenten, påpekade kyrkans roll i samhället under hennes tal vid det konstituerande mötet i den nya bundestag den 23 April 2025. I en intervju med "Bild Am Sonntag", uttryckte hon skarp kritik av den politiska interferensen av kyrkorna i Tyskland. Klöckner ber kyrkorna att fokusera mer på pastoral vård av människor och att vara mindre politiskt aktiv. Dina uttalanden har utlöst en debatt om vikten och gränserna för politiska engagemang för kyrkor.

Medlemmen i Bundestag och CDU-politiker konstaterar att kyrkan alltmer uppför sig som en icke-statlig organisation genom att ge uttalanden om aktuella politiska frågor. Klöckner varnar för att kyrkorna kan vara "utbytbara" genom detta åtagande och inte längre kan ta upp grundläggande frågor om deras tro. Detta återspeglas i den omfattande debatten som inleddes av hennes kommentar. Kyrkliga representanter från det dåliga Kreuznach -distriktet representerar å andra sidan ett annat perspektiv och betonar kyrkans nödvändiga politiska röst i dagens samhälle.

Politiska röster och motstånd

Uttalningarna från Klöckner finner både samtycke och motstånd. Supportrar som Thorsten Frei (CDU) stöder deras position och ifrågasätter i vilken utsträckning kyrkorna ska vara engagerade i daglig politik. Däremot uttrycker framstående politiker som Lars Castellucci (SPD) kritik av Klöscners och betonar att det inte är deras jobb att ge kyrkorna råd. Karl Lauterbach (SPD) och Britta Haßelmann (greener) har också betonat vikten av kyrkans politiska röst. I synnerhet ses påven Francis död som en förlust av en viktig politisk röst från den katolska kyrkan, som alltid har tagit hand om de fattiga och svagaste oroen.

Armin Laschet (CDU) påven Francis engagemang för de sociala frågorna i sitt samhälle och gjorde det klart att kyrkornas politiska och sociala engagemang var centralt för samhället. Annette Schavan (CDU) gick till och med så långt för att beskriva kritiken av kyrkans politiska roll och betonade att kristendomen innehöll ett politiskt inslag från början.

Historien om kyrkans socialpolitik

För att bättre förstå den nuvarande debatten om kyrkans roll i politiken är det vettigt att titta på historien och traditionerna. Den katolska kyrkan har historiskt behandlat sociala och politiska frågor. Detta började inte bara på 1800 -talet med frågan om arbetare, utan omfattade många ämnen som fattigdom, rikedom, slaveri, krig och fred. Under århundradena har kyrkan alltid försökt etiskt ansvarsfulla levnadsvillkor i ett föränderligt samhälle.

Viktiga dokument som den encykliska "Rerum Novarum" av påven Leo XIII. Från 1891 illustrerar behovet av statligt socialt skydd och vikten av sociala band. Denna utvecklande sociala undervisning i kyrkan visar att den inte representerar styva positioner, men reagerar flexibelt på de sociala utmaningarna.

Den katolska sociala rörelsen har gett ett avgörande bidrag till utformningen av det politiska sammanhanget i den federala republiken Tyskland, särskilt genom organisationer som den katolska anställdens rörelse (KAB). Även om påverkan av denna rörelse har minskat under de senaste decennierna är det fortfarande en central uppgift för kyrkan att aktivt kommentera sociala och politiska frågor.

Dagens diskussion om kyrkans roll visar hur viktigt det är att de tar med sig sin röst till sociala och politiska debatter. Slutligen kan sociala och ekonomiska förhållanden påverka troens liv, även om kyrkan påpekar att inte alla lösningar kan vara disciplinära för sociala problem.