Mankinds hemligheter: Hur mycket kött åt våra förfäder?

Mankinds hemligheter: Hur mycket kött åt våra förfäder?

Ett forskarteam vid Max Planck Institute for Chemistry i Mainz och Witwatersrand University i Johannesburg undersökte näring av förfäder till människor. Syftet med denna omfattande utredning var att ta reda på när våra förfäder åt kött och vilken roll det spelade i deras diet. Forskarna använde en innovativ tandanalys som gör att de kan dra slutsatser om näringen av dessa tidiga människor genom kemiska signaturer i den organiska delen av tänderna. Denna analys utförs genom att borra in i tandemaljen för att undersöka aminosyror, vilket gav djupare insikter om dietpreferenserna för Australopithecus Art.

Resultaten visar att Australopithecus mestadels var vegetarian, med minimal köttförbrukning. Tandanalyserna kommer från fossila fynd i sydöstra Afrika, som är daterade 3,3 till 3,7 miljoner år. I en jämförelse med fossila tandprover av köttätare som hyener och sabelandkatter fanns det tydliga skillnader. Många debatter i den professionella världen visar olika åsikter om förfädernas köttförbrukning: Vissa forskare tror att kött konsumerades för 3,5 miljoner år sedan, medan andra bara anser att detta är troligt för förfäderna till Homo -släktet för ungefär två miljoner år sedan. Detta ställer frågor om köttens roll i utvecklingen av mänsklig hjärna och evolutionär anpassning.

Forskningsresultat och isotopanalys

Forskarna under ledning av Tina Lüdecke analyserade tandsmältprover från sju Australopithecus -kopior. Mätningen av kväveisotopen resulterade i ett lågt förhållande av allvarliga och lätta kväveisotoper. Detta indikerar att dieten hos dessa förfäder huvudsakligen var grönsak, även om tillfälliga animaliska proteiner som ägg eller termiter inte kan uteslutas. Den exakta massan av köttförbrukning och dess betydelse för evolutionär utveckling förblir emellertid oklar.

Metod för kväveisotopbestämning i tandemaljen representerar betydande framsteg inom paleontologisk forskning. Intressant nog varar kväveisotopförhållandet miljoner år och erbjuder således ett detaljerat isotopiskt fingeravtryck av mat. Högre isotopförhållanden skulle vanligtvis indikera en högre position i livsmedelskedjan, vilket inte var fallet med de undersökta proverna.

Framtida forskningsperspektiv

Forskarna planerar att genomföra ytterligare analyser i Afrika i framtiden för att undersöka ytterligare tänder och bevisa tid för köttförbrukning mer exakt. Dessa studier stöds av Emmy Noether -programmet för German Research Foundation (DFG). Resultaten av den aktuella studien erbjuder ett nytt perspektiv på kosten för våra förfäder och påpekar att övergången till en omnätdiet kan ha ägt rum senare i mänsklig evolution.

Kontinuerlig forskning inom detta område kan hjälpa till att bättre förstå de komplexa förhållandena mellan näring, miljö och utveckling av människor. Rollen för energi -konsumtiv mat och användningen av eld i näring är fortfarande en viktig punkt för framtida studier.

Som resultaten visar är det dietförflutet för människor ett mångfacetterat och ännu inte helt forskat ämne som väcker många spännande frågor. Forskningsteamen fortsätter sitt arbete för att få ljus in i de mörka hörnen av mänsklig utveckling. Diskussionen om köttförbrukning och dess effekter på utvecklingen av mänsklig hjärna är fortfarande en central fråga.

För ytterligare information om undersökningarna av näring av förfäder till människor kan du rapportera rapporterna om myscience.de