Polen står inför ett beslut: vem blir nästa president?

Polen står inför ett beslut: vem blir nästa president?

Idag, den 1 juni 2025, befinner sig Polen vid en avgörande vändpunkt: en ny president kommer att väljas i ett spännande omval. De senaste opinionsmätningarna utsåg den liberala kandidaten Rafal Trzaskowski och den högerkonservative Karol Nawrocki till det högsta ämbetet i delstaten. Högt Sydtyska tidningen De två är praktiskt taget knutna, vilket markerar valet som ett riktningsval för det djupt splittrade Polen.

Trzaskowski, den liberala borgmästaren i Warszawa, säkrade 31,3 % av rösterna i den första omgången, medan Nawrocki, en föga känd historiker, fick 29,5 % BBC rapporterad. Över 67 % av väljarna deltog i den första omgången. I det slutliga beslutet får Trzaskowski stöd av den proeuropeiska premiärministern Donald Tusk, medan Nawrocki har stöd av det högerkonservativa PiS. En seger för Nawrocki kan göra det svårare för Tusk att regera och till och med leda till förtida val.

Politiska utmaningar

Desillusioneringen av politiken sticker ut i valrörelsen: över 21 % av väljarna röstade på högerextrema kandidater i den första omgången. Det kan innebära att anhängarna till de eliminerade högerextrema kandidaterna främst kommer att stödja Nawrocki i omvalsvalet. Han väckte upprepade gånger uppståndelse under valkampanjen genom att varna för en förlust av polsk suveränitet från EU. Hans anhängare från landsbygden kräver en återgång till traditionella värderingar och mindre EU-inflytande.

På andra sidan står Trzaskowski, som är starkt engagerad i HBT-rättigheter och i första hand vädjar till urbana väljare. Till hans politiska mål hör bland annat liberaliseringen av abortlagarna och reformer inom rättsväsendet. Men han fann också att hans stöd i mätningarna inte levde upp till förväntningarna, även om han ansågs vara favoriten inför valet.

Valets geopolitiska dimensioner

Samtidigt kommer presidentvalet också att påverkas av den geopolitiska situationen. Polen har upplevt en kontinuerlig utveckling som EU-medlem sedan 2004 och planerar att investera 4,7 % av sin BNP i försvar, särskilt i samband med Ukrainakriget. Under mottot "Säkerhet, Europa!" Landet fokuserar på militär och ekonomisk säkerhet samt att stödja Ukraina. Ukrainakriget ökade Polens militära betydelse, eftersom den polska armén har fler soldater än Bundeswehr – totalt 206 000.

Nyligen tog Polen också över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, vilket också bidrar till den nuvarande politiska dynamiken. Detta rådsordförandeskap kommer vid en svår geopolitisk tidpunkt, präglad av både det ryska anfallskriget och situationen i Mellanöstern. Premiärminister Tusk planerar ett flertal evenemang för att positionera Polen som en aktiv aktör i EU och främja sin egen politiska agenda, samtidigt som den säkerställer medicinsk, energi och ekonomisk säkerhet i Europa. Federal Agency for Civic Education Parlamentet ser detta ordförandeskap som en möjlighet att på ett avgörande sätt främja EU-projekt inom områdena försvars- och migrationspolitik.

I denna turbulenta politiska konstellation är det osäkert vilken riktning Polen tar. Avrinningen mellan Trzaskowski och Nawrocki kommer inte bara att påverka landets inre angelägenheter, utan också få långtgående konsekvenser för relationerna med Europa och utanför. Idag kommer väljarnas röster att avgöra om Polen fortsätter att röra sig i en proeuropeisk riktning eller om nationalism blir viktigare.