Polens asyllag i övergång: valkampanj, reformer och maktspel!

Polens asyllag i övergång: valkampanj, reformer och maktspel!

I Polen finns tecken på förändring. Söndagen den 1 juni 2025 trädde en ny skärpning av asyllagen i kraft, införd av regeringen under Donald Tusk. Huvudfokus för dessa förändringar är att förhindra eventuellt missbruk av visum och att reglera tillträdet till arbetsmarknaden mer strikt. Tusk understryker att Polen nu återtar kontrollen över sina gränser. Migration var en central fråga i presidentvalskampanjen, där både Tusks konservativa Civic Platform (PO) och oppositionspartiet PiS brottades intensivt med den. Dessa lagändringar träder i kraft samma dag som presidentvalet omvandlas, vilket orsakar uppståndelse och debatt. Valdeltagandet var betydligt högt fram till middagstid.

Länkar till eventet: Sydtyskar rapporterar i detalj om bakgrunden. Det här valet handlar om mycket mer än bara ett presidentval, eftersom den nya presidenten kommer att ha ett avgörande inflytande på Tusks koalitions förmåga att regera. Ytterligare spänningar kan uppstå från den ockuperade kammaren för valinflytande, som helt kontrolleras av PiS. Det väcker frågan om PiS skulle kunna utmana valet vid ett knappt nederlag, vilket inte är ogrundat – EG-domstolen har trots allt klassat denna kammare som olaglig.

Valkampanj och kontroversiella anklagelser

Valrörelsen präglades av heta debatter. I den första omröstningen skilde sig kandidaterna Rafał Trzaskowski från PO och Karol Nawrocki från PiS endast 60 000 röster från varandra. Trzaskowski får stöd av regeringen, men hans kampanj står inför anklagelser om utländsk valfinansiering – närmare bestämt nämns en PR-byrå från Wien. Medan polska medier rapporterade om inofficiella valreklam, fann det statliga cybersäkerhetsinstitutet Nask att de inte officiellt kom från Trzaskovs kampanj. Dessa anklagelser kastar en skugga över valets integritet och kan ha en betydande inverkan på väljarnas stämning.

Spänningen inkluderar också anklagelsen om att dessa fläckar medvetet producerats av tredje part för att senare anklaga Trzaskowski. Medborgarrättsorganisationen Akcja Demokracja förnekade ansvaret, medan amerikanska lagstiftare uppmanade EU-kommissionen att utreda den påstådda olagliga valreklamen. Det är oklart hur dessa politiska rörelser kommer att påverka stabiliteten i den polska demokratin på lång sikt. Under de senaste valen i Polen har det inte förekommit några fall där domare förklarat ett val ogiltigt, vilket ytterligare komplicerade situationen.

Framtidsutsikter för PiS

PiS, som fick nästan 44 procent av rösterna i det senaste riksdagsvalet och därmed blev den starkaste kraften i Sejmen, är under press. Trots en absolut majoritet i den viktigaste delen av kammaren har den tappat kontrollen i senaten, vilket ytterligare kan bromsa upp lagstiftningsarbetet. För att driva igenom sina planer kunde PiS lita på att få några valda senatorer på sin sida. En eventuell förlust av presidentvalet kan dock förändra maktbalansen i Polen på lång sikt. Det politiska landskapet är stadigt i förändring och ramarna för reformer blir mer komplexa, särskilt när oppositionen växer sig starkare och EU förblir vaksamt.

PiS kommer att försöka fortsätta sina reformer – inklusive att bygga en välfärdsstat och omvandla energisektorn. Men utmaningarna kan inte underskattas: partiet kan få ekonomiska svårigheter, särskilt om en ekonomisk avmattning inom EU också påverkar Polen. Partiets tidigare framgångar och dess hantering av nya lagförslag kommer att vara avgörande för om det kan behålla väljarnas förtroende. Trycket växer.

Situationen i Polen är spänd och utvecklas snabbt. De kommande dagarna kan visa vägen och innebära en djup vändpunkt i polsk politik. PiS:s öde beror på hur väljarna bestämmer och vilka konsekvenser valet i slutändan får för hela regeringens politik.